Dikt av Kristoffer Leandoer
När jag lagt patiencen tillräckligt länge
går solen upp
Och världen är ännu tillräckligt klar
och stark
att vara nog i sig själv
Självklart mottar husen, träden och vattnet
allt ljus
utan att spilla en droppe, utan att
reflektera
En kort stund visar världen sig själv
för att sedan lösas upp i reflexer
och ljus
Ur Dykarklocka, 1987
På temat "morgonstund har guld i mund", eller i alla fall nåt förklarat och mättat över sig.
går solen upp
Och världen är ännu tillräckligt klar
och stark
att vara nog i sig själv
Självklart mottar husen, träden och vattnet
allt ljus
utan att spilla en droppe, utan att
reflektera
En kort stund visar världen sig själv
för att sedan lösas upp i reflexer
och ljus
Ur Dykarklocka, 1987
På temat "morgonstund har guld i mund", eller i alla fall nåt förklarat och mättat över sig.
posted by Peter Björkman at 7:31 em
3 Comments:
O my god jag upptäckte just din blogg och blev galen i den direkt! Hur hittade jag den? Jo, pluggar till lärare och ska ha litteraturtenta imorrn, googlade på "konkretism" och fick träff på din Schwittersdikt av nån anledning... Roligt roligt att läsa om din gymnasievardag!
Tack för berömmet! Leif Nyléns Scwittersdikt. Du skall också bli lärare i svenska, alltså. Kul.
Enjoyed a lot!
»
Skicka en kommentar
<< Home