tisdag, mars 21, 2006

Zygmunt Bauman om den samtida konsumtionen

"Det som kännetecknar konsumtionssamhället och dess konsumtionskultur är emellertid inte konsumtionen som sådan; inte ens den snabbt växande konsumtionsvolymen. Det som skiljer konsumtionssamhällets medlemmar från dess förfäder är konsumtionens frigörelse från den nyttoprincip som tidigare drog gränserna - "normernas" förfall och "behovens" nya elasticitet, som befriar konsumtionen från funktionens bojor och från kraven på att den ska rättfärdiga sig själv med hänvisning till något annat än dess egen njutbarhet".

Ur Samhälle under belägring (Daidalos, 2004) Översättning: Charlotte Hjukström.

7 Comments:

Anonymous Anonym said...

Konsumtion som självändamål, eller som rituellt tillbehör vid tillbedjan av det individuella livsprojektet.

Jag konsumerar, alltså syns jag, således existerar jag.

1:23 fm  
Blogger Peter Björkman said...

Jo. Jo, kanske är det nån sorts "tillbedjan av det indivduella livsprojektet". I alla fall är dethär samhället planerat efter "njutningskonsumtion".

Vet inte om jag skall applådera det - ett tecken på välstånd - eller fördöma det "amusing ourselves to death" (Neil Postman).

6:52 em  
Anonymous Anonym said...

Stegosaurus

9:17 fm  
Blogger Peter Björkman said...

Jo, dinosaurier är fina, speciellt stegosaurusen. Synd att de dött ut, men om det var deras sätt att konsumera som låg bakom är jag förstås inte säker på....

6:50 em  
Blogger Klas Corbelius said...

profit är opium för folket, vi behöver inte tro på profiten, men vi tvingas delta i jakten på den, men många deltar också frivilligt då de förblindats av guldkalven

2:36 fm  
Blogger Peter Björkman said...

Jo, det kan leda till "tunnnelseende" när människan att tvingas delta i profitjakten. Särskilt när det inte finns starka icke-kommersiella motkrafter.

10:03 em  
Anonymous Anonym said...

Best regards from NY! » »

4:24 em  

Skicka en kommentar

<< Home