Geijerstam om Dionysos grotta

Carl-Erik af Geijerstam har liksom senare Per Ahlmark besökt Dionysos grotta på Sicilien. Också Geijerstam har skrivit en dikt (prosadikt) om grottan. Han har dock valt en helt annan infallsvinkel än Ahlmark:


Dionysos öra

Är det alltid så att krypet känner sin litenhet inför jätten? Att vandra inne i ett öra t ex. Det borde ju vara skrämmande med denna okända håla och vittna om en Odysseus mod och förslagenhet. Men man kan ju också vara ovetande om farorna, om de glupska fingrar som hänger någonstans därutanför beredda att krafsa. - I Siracusa gick vi in i den grotta som tyrannen Dionysos lät grekiska krigsfångar urholka och forma till ett väldigt öra. Vi kravlade därinne med väggarna i högtidlig resning runt om. Då kom som en våg känslan av jagets mäktighet och fyllde detta kryp. Rösten genljöd och varje steg var ett framvisande av makt: jag rör mig, jag finns till.

Hämtad från Ur fromma intet (1976)